Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Tvära friktioner - Sida 1 av 1

Evidens för tvÀra friktioner vid behandling av tendinopatier: En litteraturstudie

Skador pÄ senor Àr vanligt förekommande hos bÄde idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder anvÀnds vid tendinopatier. TvÀra friktioner Àr en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrÀtt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvÀra friktioner Àr att behandlingen stimulerar till en naturlig lÀkningsprocess i vÀvnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vÀvnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla evidensen för behandling med tvÀra friktioner vid tendinopatier.

?Vi och dom? : ett fenomen i utlandsstyrkan?

En framgÄngsfaktor vid internationell tjÀnst Àr att samspelet mellan samtliga enheter fungerar friktionsfritt. Detta underlÀttas om samtliga enheter kÀnner varandra innan rotation till missionsomrÄdet. I framtiden kommer hela förband som har kontraktsanstÀllda soldater rotera ner, dock innehar inteförbanden samtliga funktioner för att lösa alla arbetsuppgifter i missionsomrÄdet. Vid dessa fall lÄnar man in enheter frÄn andra förband. InlÄningar kan skapa friktioner mellan enheterna.

Relationer mellan kvinnor : Avund och konkurrens mellan kvinnor i Försvarsmakten

Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas pÄ grund av samhÀllets genusordning, att kvinnor Àr det underordnande könet vars prestationer inte vÀrderas samma som mÀnnens.  Det visar sig ocksÄ att kvinnors behov av bekrÀftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkÀtundersökning ifylld av kadetter pÄ alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens Àr ett tÀmligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att mÀnnen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger Àven att de i högre grad kÀnner konkurrens gentemot mÀnnen pÄ grund av att Försvarsmakten Àr en organisation gjord av mÀn för mÀn och en frustration bland kvinnorna Àr uppenbara pÄ grund av kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar i Försvarsmakten..

Gemenskap och vÀrderingar. : Religiös tillhörighet i ett sekulÀrt samhÀlle.

Ambitionen med denna uppsats Àr att skapa en bÀttre förstÄelse kring frÄgor gÀllande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa vÀrderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhÀllet. Syften med uppsatsen Àr att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa vÀrderingar som kan pÄverka deras förhÄllande med samhÀllet.I undersökningen anvÀnder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrÄn olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka vÀrdesystem samt som ideologier pÄverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhÀllet (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strÀvar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhÀllet. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund pÄverkas inte av majoritetssamhÀllets Äsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskÀnsla leder till att de behÄller sina religiösa vÀrderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhÀllet. .

Hur skapas taktisk kompetens : En kvalitativ studie av begreppet taktisk kompetens i dess militÀra tillÀmpning

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Att segla snabbare Àn vinden.

Sjöfarten idag Àr vÀldigt specialiserad. Det finns mÄnga aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. MÄnga företag Àgnar sig ofta bara Ät en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försÀkring av fartyg. BÄtarnas konstruktion skiljer vÀldigt mycket beroende pÄ vilken typ av last de Àr tÀnkta att frakta.

Bevisbördan avseende skakrav vid offentlig upphandling

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

LÀrande i arbetet utifrÄn medarbetares perspektiv : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av och motivation till lÀrande i arbetet

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

TillÀmpning av uppdragstaktik och kommandostyrning i marinen

Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.